tisdag 8 oktober 2013

Lucia


Jag har läst boken ”Lucia” som är skriven av Cannie Möller. Boken innehåller 151 sidor och blev utgiven år 1994 och är skriven under senhöst och vinter. Språket i boken är lätt att förstå. Boken Lucia är en drama och barn- och ungdomsbok.

Boken handlar om den femtonåriga flickan Lucia. Hon blir en dag kär i den sjuttonåriga pojken Jimmy vars bästa vän heter Håkan Blom och är en våldsam rasist.
Deras kärlek är varken lätt eller självklar. Att hennes hy är mörk och hans är ljus verkar vara ett större problem är de någonsin anat.
Håkan Blom hade väldigt svårt att se de tillsammans och tillsammans med Jimmys förra flickvän, Helen, anordnar de en rasistisk demonstration på Luciafirandet där Lucia är själva lucia.
Där går de till attack mot Lucia, men det blir inte riktigt som de hade tänkt sig.
Håkan avlossar ett av två möjliga skott som sedan träffar den oskyldiga…

Lucia har en av huvudrollerna i boken. Hon är en mörkhyad femtonårig flicka som blev adopterad av ett svenskt par som själva inte kunde få barn. Efter adoptionen så fick de själva ett eget barn, lilla Angela. När Lucia hamnade i tonåren så började hon fundera på om hennes svenska föräldrar älskar henne lika mycket som de älskar Angela.

Jimmy har också en av huvudrollerna i boken. Han är en sjuttonårig pojke som bor ensam med sin mamma Jenny. Hans pappa åkte till ett annat land och Jimmy fick aldrig riktigt träffa sin far, men fick se ett fotografi på honom.


Jag tycker att det är en bra bok. Cannie Möller skriver väldigt spännande och mycket bra detaljerat.
Det jag gillar allra mest med boken är att den innehåller massor med starka, bra och fundersamma meningar som har en stor och intressant roll i boken.

”Gud, nu ber jag dig allvarligt: titta på mig. Jämför! Allt på mig är fel. Ge mig något frätande, ett blekmedel som jag kan gnida in ansiktet med. Och kroppen också. Lika jävla svart är den…”

”Syrenerna doftade så starkt… Sommaren kom tidigt det året. Och som jag väntade på honom! Och den där koltrasten – jag tror inte jag hade klarat av det utan den där silversången som bara fortsatte… runt i cirkla… i evighet…”
Sedan står det: Då hör Jenny den, sången. Med huvudet vilande mot Jimmys bröst hör hon fågeln. Silversången. Ur mörker och evighet kommer fågeln till henne och knyter ett band genom födelse och död…

Dessa två stycken är ett bra exempel på hur bra, starka och fundersamma tankar det finns i boken.
Båda styckena ger en inblick i vad boken skulle kunna handla om samt hur tufft någon kan ha det. 

Skriven av: Viktor Hofgård 8Gul

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar